Har tappat räkningen på hur många gånger vi lastat in hästen i transporten och åkt ner till Näsum.. men kankse femte gången nu? Om man räknar bort resan till Jägersro där han opererades. I alla fall så gick lastningen kalas bra idag, gick rakt in. Så i god tid rullade vi ifrån de småländska skogarna för att besöka blekingelän!
Resan ner gick bra, i väntan på vår tur blev det lite gräs ätande i kanten på paddocken.. dante klagade inte ;) Dock var det lite små äckligt att stå i spindelboet :o har nog aldrig sett så mycket spindlar i hela mitt liv.. uuuerkkk!
Vi började med att skritta på rakt spår fram och tillbaka för att sedan ta trav - Såg bra ut!
Longerade i båda varven i trav och galopp - Såg inte okej ut!
Vi böjde (böjprov) fram och han såg bra ut! Visade ingenting och han kändes inte stel när dom höll upp honom.
Vi gick ner till kliniken för att diskutera vad det va vi skulle göra, hur vi skulle gå vidare. Björn (veterinären) började med att gå igenom alla röntgen bilder som vi tagit och ultraljud bilderna. Han kunde än en gång konstatera att allt såg ut precis som det skulle. Dock var det en bedövning som vi inte lagt - gaffelbandet. Så det gjorde vi. Sprutade honom, gick i tio minuter och sedan longerades han i höger och vänster varv - Ingen skillnad, alltså INTE okej. Gick ner än en gång till kliniken. Vi bestämde därför oss för att röntga även de delar över knät som vi tidigare inte gjort, armbåge och bog. Tog ca 5-6 bilder och allt såg ut som det skulle.
Alltså. Dante är bra i skelett, mjukdelar och leder. Det finns inte ett fel på honom som vi kan se genom röntgen, ultraljud eller genom att lägga bedövning. Han kände igenom hela dante framför allt hals och rygg, inget märkbart. Men ändå är han halt på böjt spår. Björn kan inte finna felet. Det är alltså en gåta hur dante kan vara halt! All information och bilder osv har nu skickats till en annan veterinär för att som björn sa "få nya ögon" på fallet och kanske att han kan se någon uppenbar sak som är fel. Chansen är väldigt liten, men hopp måste vi ha!
Det är jätte jobbigt att inte veta vad som är fel. När man gjort i princip ALLT för att hitta felet utan resultat, Det är en sak och veta vad felet är och att hästen inte svarar på behandling än att man inte vad som är fel och inte kan göra något åt det!
Just nu lutar det åt den "irländska läkningsprocessen", släppa ut honom på lösdrift i 3-4 månader utan att röra honom i princip. Om det hjälper, bra. Annars gör vi tvärt om, sätter krav och pressar honom!
Men det beslutet tar vi efter vi pratat med den österrikare till veterinär som ska få bilderna och bakgrunden till skadan. På måndag, senast tisdag har jag svar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar