Hikas är duktig och jag tycker att man kan säga att han klarar dessa två "hinder" nu. Självklart är tanken och målet att han ska gå över dessa utan mig, att jag ska visa med handen vad det är han ska gå igenom/på och jag ska kunna gå bredvid. Riktigt så långt har vi inte kommit och jag tror att det är det som kommer att ta lång tid. Men rädd är han då inte, och det är ju en mycket bra början tycker jag :)
Strunta i min snygga stalloutfit. Plyschdressen är to die for skön ska jag säga er ;)
Det dånade ljudet i bakgrunden är pappa som kör med padden... vi håller nämligen på att göra i ordning det sista i vårt nya dubbelgarage.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar